Life as I know it

Det är många som frågar mig är det inte tråkigt att dina värdföräldrar inte har barn? För det första så har jag inga syskon hemma så är van. Sen så är det alltid människor som är omkring oss. Deras familj och vänner som ofta är här, eller så hänger jag hemma hos Brittany ganska ofta. Så nej det är inte ensamt på det sättet, mer ensamt när man vill prata med någon hemifrån eller har hemlängtan. För det mesta så har jag ganska mycket saker att göra. Mina värdföräldrar tycker att cheerleadingen kräver det mesta av min tid är, men jag klagar inte för jag älskar det. Och jag är här för att uppleva inte för att sitta hemma i soffan och titta på tv. Trodde faktiskt jag skulle följa alla serier mer här eftersom de kommer ut tidigare men icke har inte haft tid. Tvn står på innan jag somnar annars så har jag knappt tid för varken tv eller data. Sen så har jag en liten vovvis här också som alltid är glad när han ser en. Men ibland känner jag mig ivägen, eftersom att för mig skulle det vars konsigt att välkomna en utbytis in i min vardag men här är alla väldigt vänliga och tar emot en. Jag menar att bara ta en in random människa i sitt hem, sitt liv, i skolan osv. Av de vänner jag har varit hemma hos, deras föräldrar har också sagt om du behöver något och du är alltid välkommen hit. Fast det är lite jobbigt för jag har inte tillräckligt med tid för att umgås med folk här. Fast som tur är det så sportar de flesta. Så träffar ju alla cheerleaders nästan varje dag. Det som är jobbigt är att jag är konstant trött och vet ibland inte vad jag ska säga eller hur jag ska bete mig.. men meeen nu ska jag sova. Tidigt för en gångsskull! Natti, Love!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0